Denna dagen, ett liv

Det här kommer att bli en lång dag. Jag är alldeles för trött för att kunna vara social och flitig. Vill helst av allt bara sluta ögonen och flyta iväg i drömmar, men det går ju inte. Har massa saker som jag måste bli klar med innan jag går på semester på fredag, men det finns inte någon energi att använda sig av. Kanske ska se till att fila lite, så att det blir gjort. Lagom aktivitet en sådan här dag då hjärnan är helt knockad.

Regn och blåst. Ja, Sverige behöver regn, det har varit alldeles för torrt. Men det behöver väl för den skull inte blåsa samtidigt? Det är inte roligt att gå med paraply när vinden sliter tag i det och regnet blöter ner en från sidan. Kul att veta att man måste ta sig till H&M och lämna tillbaka ett par shorts som jag ångrar att jag köpte.
Jag har extremt ont i ryggen, och har lånat Ankis vetekudde som jag nu lutar mig mot. Det hjälper. Men jag skulle behöva stå upp och jobba, vilket dessvärre inte går med mitt icke höj- och sänkbara skrivbord.

Det är ingen rolig dag jag har framför mig, och den verkar aldrig vilja ta slut. Minuterna segar sig fram och lunchen kommer aldrig inom räckhåll. Vilket innebär att hemgång inte komme ratt vara på tapeten under min livstid. Så känns det. Orka. Fan vad jobbigt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0