Möjligtvis EN öl för mycket...
Jag hann trycka i mig en Bacardi Breezer och en Smirnoff Ice innan jag gick hemifrån igår. Sprang även förbi affären och köpte med mig bröd, som fick bo i väskan hela kvällen. Orkadej u inte fixa detta innan jag åkte... Lathet, kallas det nog.
Mötte upp E vid Medborgarplatsen strax efter kl 21, och vi tog oss till Carmen. Det är ju det, by far, populäraste sunkhaket i stan. Om man fortfarande kan kalla det för sunkhak. Jo. Det kan man. Det dåliga med Carmen är att personalen är otrevlig, vilket de konstigt nog kommer undan med enbart för att kunderna fortsätter att dyka upp ändå. Men hade jag varit deras chef hade de åkt ut fortare än de hade kunnat säga Staropramen om de inte bättrade sin attityd omgående.
Nästa stopp blev Bara Bistro, lite längre ner på gatan. Det är ett ställe som jag har besökt en gång tidigare, med N, och jag gillar det. Det är rätt charmigt. Efter det gick vi mitt över gatan, till ett ställe som jag inte minns namnet på - men det var inte alls lika trevligt. Där lär jag aldrig hamna igen. Sista stoppet var Kellys på Folkungagatan. Det klassiska gamla hårdrocksstället.
Både jag och E var lite glada i hatten när vi promenerade till tunnelbanan, och jag vaknade vid 7- tiden imorse och mådde lite halvdåligt. Nu mår jag dock bra igen, tack och lov. Lite seg, bara. Nu handlar det om att ladda batterierna inför morgondagens kräftskiva.
Mötte upp E vid Medborgarplatsen strax efter kl 21, och vi tog oss till Carmen. Det är ju det, by far, populäraste sunkhaket i stan. Om man fortfarande kan kalla det för sunkhak. Jo. Det kan man. Det dåliga med Carmen är att personalen är otrevlig, vilket de konstigt nog kommer undan med enbart för att kunderna fortsätter att dyka upp ändå. Men hade jag varit deras chef hade de åkt ut fortare än de hade kunnat säga Staropramen om de inte bättrade sin attityd omgående.
Nästa stopp blev Bara Bistro, lite längre ner på gatan. Det är ett ställe som jag har besökt en gång tidigare, med N, och jag gillar det. Det är rätt charmigt. Efter det gick vi mitt över gatan, till ett ställe som jag inte minns namnet på - men det var inte alls lika trevligt. Där lär jag aldrig hamna igen. Sista stoppet var Kellys på Folkungagatan. Det klassiska gamla hårdrocksstället.
Både jag och E var lite glada i hatten när vi promenerade till tunnelbanan, och jag vaknade vid 7- tiden imorse och mådde lite halvdåligt. Nu mår jag dock bra igen, tack och lov. Lite seg, bara. Nu handlar det om att ladda batterierna inför morgondagens kräftskiva.
Kommentarer
Trackback
