Helena

I dag har inte varit någon bra dag. Jag har mest hoppats att den ska ta slut så fort som möjligt. Den enda ljuspunkten var kvällsfikan med Helene och Cathrine. Efter den kändes det mycket bättre, och det hade inte bara att göra med ischailatten som slank ner. Jag får försöka hålla fast vid den positiva känslan, och ta med den till morgondagen. Även om det känns som ett projekt dömt att misslyckas, men det innebär ju inte att man inte kan försöka.