Helena

 

I tisdags hade jag en dejt med Pernilla som arbetar i receptionen på mitt jobb. Vi har pratat om det så länge, men det har liksom inte blivit av. Förrän nu. Så äntligen kunde vi prata utan att bli avbrutna (i receptionen är det alltid någon som vill någonting, eller så ringer telefonen).

 

Vi tog oss till Vapiano på Kungsbron, där jag som vanligt åt scampi med campanellepasta. Brist på fantasi, kan man tycka. Men det är ju SÅ gott. Och eftersom jag så sällan äter på Vapiano känns det bäst att köra på det säkra kortet som jag tycker så mycket om. Tar jag något annat dröjer det kanske jättelänge innan jag får äta scampipastan nästa gång...

 

Drämde till med dessert också. Precis vad som inte behövdes, men det var en sån där tisdag då man kunde få lyxa till det lite extra.