Helena

 

Dagens bästa: Att jag fick tag på förköpsbiljetter till invigningen av Tele 2 Arena i augusti!

 

Egentligen släpps biljetterna på måndag, men via Kents hemsida kunde jag i morse lägga beslag på ett par ståplatser. Jag hade blivit oerhört ledsen om jag missat chansen att se Kent, Robyn och Lars Winnerbäck under samma kväll, men nu behöver jag alltså inte oroa mig för ett sådant scenario.

 

Det kommer bli så JÄDRA bra!!!

 

 

 

Först: Jag blir så vansinnigt förbannad över att Ticnet inte fungerar som det borde! I dag försökte jag boka biljetter till Beyoncé, och fick tag på rätt bra platser. Men när jag klickade mig vidare till betalningen fick jag bara ett felmeddelande och att jag skulle försöka igen. Detta upprepades fyra- fem gånger, och platserna jag fick tag på blev allt sämre. Till slut var hela konserten slutsåld och jag hade inga biljetter, bara en massa felmeddelanden om att något gått fel med min bokning och att jag skulle försöka igen.

Det är inte första gången det händer mig.

 

Så jag ringde till Ticnets kundtjänst.

 

Sedan: På kundtjänsten hade de inga uppgifter om att systemet strulade, men kvinnan jag pratade med skulle se vad hon kunde göra. Efter några försök fick hon tag på ett par plåtar, dock sämre än de första platserna jag fick tag på, men betydligt bättre än många andra som jag fick (och blev av med) lite senare. Och bättre än inga biljetter alls.

 

Det gör mig så glad att Ticnets kundtjänst faktiskt kan rädda sådana här situationer. Det var samma sak förra gången, då skrapade de fram biljetter som hade försvunnit rakt framför näsan på mig. Och även om sådana här problem inte ska uppstå från första början, så ska de ändå ha en eloge för hur de hanterar situationen!

 

Så nu till det viktiga, och det jag egentligen vill säga med det här inlägget.

 

 

 

 

 

Jag har älskat den här låten sedan jag var liten.

 

Men jag känner mig lite dum när jag inte förrän nu inser att Carlene Carter är June Carters dotter.

 

 

Så var Melodifestivalen 2013 igång!

 

Som jag har väntat och längtat! Dessvärre grusades det ju lite då kvällens bidrag var rätt kassa.

 

Hade hoppats så mycket på David Lindgren, men hans låt var sämre än den han tävlade med förra året. Men han var ändå värd att gå vidare direkt till final. Även Yohio tycker jag var en värdig finalist, även om låten inte var någon superhit. Cookies N Beans hade en helt ok låt, även om den kändes lite blek och Eric Gadds låt kommer jag inte ens ihåg. Men att de skickades till Andra Chansen kan jag väl ta.

 

Tycker för övrigt att Anna Järvinens låt var kanon, den passade bara inte i Melodifestivalen.

 

 

Så, en liten lista på det som var bäst:

 

 

Jag har tidigare inte hört mer än Händerna mot himlen från Petra Marklunds nya skiva. Nu har jag hört fler låtar, och lyssna bara på denna lilla karamell! Det hörs att Jocke Berg har varit med och skrivit den, och jag älskar den! Den kommer definitivt att spelas på repeat här i kvarteret Muffen.

 

 

 

Sakta men säkert har jag börjat fylla på konsertkalendern 2013. Senast ut i raden av biljettköp är Bruce Springsteen i maj. Jag har inte sett honom tidigare, så det passade ju bra att han spelar i Stockholm den här gången. Jag är inte heller så insatt i hans musikkatalog, med undantag från Born To Run och Dancing In The Dark som är två av mina favoritlåtar, men att se honom live åtminstone en gång i livet känns som ett absolut måste.

 

 

Men jag tror att jag dör söthetsdöden litegrann!

 

 

 

 

Igår var jag och min karl på Swedish House Mafia. Det var deras tredje och sista spelning i Stockholm på denna avskedsturné, och Friends Arena var fullsatt.

 

Jag är ju egentligen inte något superfan av SHM, gillar de låtar som har sång i sig medans de rent instrumentala aldrig riktigt har fastnat. Men jag får efter gårdagens spelning se mig besegrad. SHM:s musik funkar verkligen i det forumet, tiotusentals glada människor som dansar vilt på arenagolvet.

 

Det absolut bästa var dock ljusshowen och pyrotekniken. Jisses, vad de hade lagt krut på det. Det var rök, eld, lasrar, blinkande lampor, konfetti, you name it. Det enda som saknades var en levande elefant som jonglerade med brinnande facklor. Snacka om show!

 

 

Ja. Jag har sett tredje filmen i Twilight- serien i kväll.

Ja. Jag kom efter halva filmen på att jag hade sett den tidigare.

Ja. Inte fasen blev den bättre för att man såg den igen.

Fast den är ju inte dålig. Godkänd, men lite... fattig.

Nej. Det är inte en sån film som man behöver se mer än en gång. Och ser man den inte ens en gång behöver man inte vara ledsen för det heller.

 

Men på tal om ämnet. Vampyrer. Här kommer min favoritlåt om just det. Typ.

 

 

 

 

Sprang över den här mashup:en av Lana Del Rey och The Smiths. Två av de bästa blir något bra tillsammans. Tummen upp på det.

 

 

 

 

 

Biljetter till Lana Del Reys konsert på Annexet nästa år är nu bokade! Och Ticnet strulade bara litegrann den här gången, fantastiskt.

 

Bästa sättet att börja veckan på. Och så är jag ju ledig i dag också.

 

 

Jag har precis sett reprisen av Så mycket bättre. Det är tråkigt att det ännu inte går att lägga upp bildklipp från programmet, men hittade en ljudfil på youtube.

 

Det jag vill säga är att jag är knäckt efter att ha sett Magnus Uggla framföra Olle Ljungströms Jag och min far. Det var så mycket känslor att jag inte kunde hålla tillbaka tårarna.

 

Jag har alltid varit ett fan av Magnus Uggla, men med den här låten får han äntligen visa vilken fantastisk artist han faktiskt är. Att han kan mer än alla "typiska Uggla- låtar". Att han kan beröra och framkalla tårar.

 

Så vansinnigt starkt. Tack.

 

 

 

 

 

Den här låten hör ihop med filmen med samma namn. Filmen handlar om ett kompisgäng som har ett band. De skriver en hitlåt, får skivkontrakt och börjar turnera USA runt. Men bandmedlemmarna vill olika saker och snart uppstår det slitningar mellan dem.

 

Jag kan verkligen rekommendera den här filmen, och jag förstår inte varför den inte blev mer uppmärksammad när den kom. Det är en sådan där film jag kan se om och om igen utan att tröttna. Och låten! Låten som de får en hit med! Jag är helt såld, och den är lika bra i dag som första gången jag hörde den för över tio år sedan.

 

Sitter här i min soffa och sittdansar som en galning samtidigt som jag skriver det här inlägget. Tur att ingen ser mig.

 

 

 

 

 

 

Här sitter jag i min ensamhet. Har knappt hunnit börja sakna min karl än, men han kommer ju inte hem från London förrän på söndag kväll så det finns väl tid till det med.

 

Surfar mig genom den snåriga skogen av videos på youtube och hamnade till slut hos denna lilla godbit. Nu är det längesen jag senast såg den, men fy satan vad den är bra! Blir glad i hela kroppen av den, och nästan lite sugen på att logga in på chatroulette och se om någon kan sjunga så fint för mig. Fast det enda man lär få se där är nakna karlar och andra saker man helst hade sluppit.

 

 

 

 

 

 

 

 

Avslutar denna söndag fint. Egentligen har jag ägnat de senaste timmarna åt att liggdansa i soffan till gamla schlagerklipp på youtube. Men jag säger hellre god natt med en fin melodi som jag gårr och nynnat på hela veckan.

 

 

 

 

 

Igår spelade Lady Gaga i Globen. Jag är så otroligt glad över att jag lyckats få tag på biljetter, för det var så vansinnigt bra! Att det var ståplats och att vi hamnade rätt nära scenen var dessutom en rejäl bonus.

 

Jag har varit på många konserter i mina dar, men jag har däremot inte varit på så många konserter av det här slaget, med internationella artister. Att därför jämföra denna konsert med andra av samma slag tänker jag inte ägna mig åt. Men det var en show utan dess like!

 

Bara det stora slottet som utgjorde basen för scenen var helt fantastiskt. Att Lady Gaga sedan gjorde entré på en mycket verklighetstrogen enhörning gjorde det hela än mer likt en saga. Sedan brakade det loss. Tills det att proppen gick och det blev strömavbrott.

 

Det där strömavbrottet hade lätt kunnat döda vilken stämning som helst, men Lady Gaga rädadde situationen snyggt genom att komma ut på scenen och sjunga lite a capella och ha frågestund med fansen. Fast så mycket frågestund blev det inte, då de allra flesta frågade om de kunde få komma backstage (Jag förstår att de frågorna haglade eftersom de fans som faktiskt fick ställa en fråga och bli sedda av henne inte ville något hellre, men det störde mig lite. Där hade de chansen att få ställa den fråga som de alltid undrat över, och allt de kunde fråga var om de fick komma med bakom scenen- trots att hon flertalet gånger svarat undvikande på samma fråga. En enda vettig fråga dök upp, och det får man kanske vara tacksam över...?). Men Gaga räddade verkligen situationen på ett strålande sätt och efter tio minuter kunde hon fortsätta showen.

 

Strömavbrottet som först verkade bli en konsertdödare vände istället hela showen och gjorde den om möjligt än mer intim. Och när Gaga plockade upp gråtande fans på scenen fick till och med jag tårar i ögonen. Det där om hur mycket hon älskar sina fans är inget spel för galleriet.

 

En annan sak som slog mig var hur många hitlåtar hon faktiskt har på sitt cv. Jag har inte tänkt på det förut, men det stod helt klart igår när hon radade upp succélåt efter succélåt. Och däremellan några som jag inte har hört tidigare, men som jag direkt fastnade för.

 

Känslan när jag lämnade Globen var att det här vill jag göra igen! Jag vill ha mer! Shit, det var så bra att jag nästan känner mig lite tom nu när det är över.

 

Bästa igår: Bad Romance, Poker Face och The Edge of Glory.

 

 

 

Igår spelade Kent i Stockholm. En kosnert som jag länge sett fram emot, men som jag inte alls kände mig sugen att gå på när kvällen väl var kommen. För precis när vi klev utanför porten hemma öppnade sig himlen och regn för vad som måste ha räckt för ett helt år sköljde över oss. Som tur var slutade det lagom till att vi klev av tunelbanan, och resten av kvällen var det uppehåll.

 

Och Kent. Lika bra som alltid. De glödde där de stod på scenen, och bara ljusshowen i sig var helt fantastisk. Med Sjöhistoriska museet som kuliss blev kvällen magisk, och när Mannen i den vita hatten slutligen ersattes av ett hejdundrande fyrverkeri var i alla fall min lycka gjord.